Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet, inte bara miljö & CSR

TEM-funderingar

20141127_081933_resized
Jag tycker vi ska prata mer om kvalitet för ärligt talat allt blir bara sämre och sämre. Ska till Stockholm idag och har med mig mina två övernattningsväskor. Den ljusbruna fick jag av min sambo i present för drygt ett år sedan, en dyr väska från Tiger, den svarta är en väska från vad jag tror 60-talet nån gång. Som ni ser är de lika trasiga och då har jag ännu inte nämnt att jag redan varit och bytt remmen till Tiger-väskan då sömmen sprack nästan med en gång. Så den från 60-talet har slitits lika mycket som den från 2013. Dessutom kan man se att i den från 60-talet sitter en stabil stålfjädervajer, i den från Tiger sitter ett platsrör. Väskan från Tiger är använd som normal arbetsväska, dvs transportera en dator, papper etc till och från jobb och kund. En användning jag i alla fall trodde en datorväska skulle…

View original post 364 fler ord

Don’t be bananas – cut the waste

Very concise and important knowledge to share! Thanks Guy!

Less Conversation More Action

It is world food day and so I decided to make a little post about something that I really love and something I really hate. I love food and hate waste.

Approximately one-third of all food produced for human consumption is lost or wasted. In the events industry we have calculated that over 50% is thrown away in some location. In the UK, where performance is better 18% of all food in the hospitality sector is estimated to be wasted. For UK hotels food waste represents a cost of £318 million each year including food procurement, labour, utilities and waste management costs, or £4,000 per tonne.

Waste – the hidden cost

Globally the economic costs of this food wastage are substantial and amount to about USD 1 trillion each year. However, the hidden costs of food wastage extend much further. Food that is produced, but never consumed, still causes environmental…

View original post 457 fler ord

Tvärsektoriellt samarbete i gränsöverskridande områden

Några administrativa gränsområden har nyligen blivit definierade som gränsöverskridande områden, områden som utmanas av olikheter mellan urbana och rurala områden.

I gränsöverskridande områden är tvärsektoriella samarbeten en form av organisation för att möta dessa utmaningar och för att motverka olikheter. Tvärsektoriellt samarbete blir, trots sin komplexitet, en mer och mer använd strategi i administrativt gränsöverskridande områden, mellan kommuner, regioner, länder eller kluster av länder. Sektorer samverkar för att möta utmaningar för en lokal som global hållbar utveckling, genom att inspirera till en förändring av strategi och vanligt använda och traditionella ledningsmetoder för hantering av gränsöverskridande utmaningar.

Denna fallstudie är genomförd av forskare med en ‘realist view’ genom att utforska tvärsektoriellt samarbete som organisation för att organiseras i gränsöverskridande områden. På båda sidor om den administrativa gränsen i gränsöverskridande områden existerar tre huvudsakliga samhällssektorer – offentlig, privat eller tredje sektor. Dessa representerar alla en samarbetande intressent i tvärsektoriellt samarbete i denna studie.

För att en hållbar utveckling i gränsöverskridande områden, genom tvärsektoriella samarbeten, ska lyckas så ifrågasätts om ledningsmetoder som Resurshantering och Intressenthantering är tillräckliga för att möta olika dimensioner, komplexiteter och utmaningar som finns i gränsöverskridande områden.

I denna fallstudie har byn Röstånga studerats för att utreda vilka ledningsmetoder som organiseras i praktiken för tvärsektoriella samarbeten längs med den administrativa kommungräns som befinner sig mellan Svalöv Kommun och Klippan Kommun i Skåne län. Fundamentala faktorer för organisation av tvärsektoriella samarbeten i gränsöverskridande områden har genomsyrande identifierats och utvecklats.

För att organisera tvärsektoriella samarbeten har forskarna bidragit med ytterligare faktorer som finns gemensamt för offentlig och tredje sektor att bemöta, benämnda som ‘övriga utmaningar’. Dessa är identifierade till att vara mötesplatser, lokal logik och socialt kapital. Utmaningar som dessa behandlas varken genom ledningsmetoden Resurshantering eller genom Intressenthantering. Dessa ‘övriga utmaningar’ behöver därför tas om hand om och bemötas genom att komplettera befintliga ledningsmetoder för att organisera för tvärsektoriella samarbeten i gränsöverskridande och rurala administrativa områden.

Som sammanfattande diskussion utvecklar forskarna en ny ledningsmetodik för att hantera samhällsutmaningar: ‘Social Issue Management Approach’ som integrerar ledningsmetod för organisation av tvärsektoriella samarbeten i gränsöverskridande områden och utvecklar en Intressent-hantering med en ‘Management-With-Stakeholders Approach’, som utvecklas med intressenter, utan att ha någon organisation i centrum, och istället har samhällsutmaningen (social issue) i centrum, som bemöts gemensamt ‘med’ andra sektorer och intressenter.
Forskarna anser därför Social Issue Management Approach som en ideal strategi för att organisera för tvärsektoriella samarbeten i gränsöverskridande områden.

– Original title of Master thesis in Leadership for Sustainability is:

”Cross-Sector Collaboration in Cross-Border Areas: The Case of Röstånga”
by Thomas Mogren and Sadik Tabar (2014):
Cross-Sector Collaboration in Cross-Border Areas (download fulltext)

Contacts: thomas.mogren@hallbartevent.se ; sadiktabar@gmail.com

 

Baobab Festival – This is what we do! See you 6-8 of June!

Baobab-Festival-Poster-2014-highI would like you to know of our project of Baobab Festival and provide a teaser for the final documentary for autumn 2014, that is already released.

Please share if you know your channels and care of others because it is also an invite to be a part of the festival this year.

Celebrate life and Give life (teaser):

1) Give one minute to get a feeling of the movement, all happening volontarily: http://youtu.be/W7eKXVBbRDg

2) Celebrate with us in June 6-8th. Program on  http://baobabfestival.se

In case you need to spread the film with a poster it is also attached to this message.

Yours Kindly,

Thomas Mogren, Twitter @hallbartevent

Hållbar Festival

Hållbart Event Scandinavia ligger nere för utveckling
…MEN … Thomas Mogren är i full fart.

Denna sida används främst för att kommunicera och marknadsföra och tillgodose verktyget för Hållbar Festival. Hållbar Festival används mest effektivt med inspiration och konsultation från Thomas Mogren som extern aktör för opartisk och transparent genomförande.

Checklista för Hållbar Festival: Baobab Festival 2014

 

Granskning kontra transparens… av Thomas Persson

Granskning kontra transparens… (certifieringar/märkningar kontra öppna dokument?)
av Thomas Persson

Idag erbjuds ett stort antal olika märkningar och certifieringar som företag och organisationer kan ingå för att få en status som leverantör, kund eller annat. Väldigt många mindre och medelstora företag och organisationer känner sig bortglömda här – då då alternativ som finns är väldigt kostsamma eller tidskrävande processer. Hur ska ovan nämnd målgrupp kommunicera det de gör hållbart ekonomiskt om det krävs dyra granskande instanser för dessa?

Certifieringar och märkningar
Många företag idag använder sig av certifieringsmodeller och olika märkningar, såsom miljömärkningar och annat vilket jag tycker är beundransvärt. Det är väldigt viktigt att det finns dessa instanser som uppmuntrar till ditt företags eller organisations ansvarstagande. Dessa modeller kräver att instanser granskar all dokumentering. Många har berörts av företag och organisationer som certifierat sig eller ingått någon märkning för någon produkt. Man har antingen varit med i processen själv eller så har någon kollega varit delaktig. Detta göra att man enkelt kan kommunicera certifieringen vid namn eller en märkningen vidare för att bygga sitt varumärke kring de benämningarna.

Vet kunden vad cerifieringen eller märkningen betyder?
Vad är det kunden eller intressenter frågar efter?
Vad händer då om man får en motfråga, av exempelvis en kund, om vad märkningen eller certifieringen innebär?

En smart säljare hade i dessa fall gått tillbaka till certifieringsdokumenten eller letat febrilt efter den kollega som varit delaktig för att komma tillbaka med ett svar till kunden. Nu har säljaren löst problemet och kommer tillbaka till kunden. Kunden svarar inte. En konkurrent får uppdraget pga deras säljare kunde kommunicera direkt. Hur kan det bli som ovan?
I all sin enkelhet istället för att luta sig tillbaka på en väl genomarbetad certifiering, visade ovan konkurrent i praktiken det de gör med hjälp av ett kommunikationsdokument för att möta kundens faktiska behov vad gäller upphandlingen.

Öppna dokument (transparens)
Genom att kartlägga och kommunicera sin hållbar utveckling i ett öppet dokument ökar förståelsen, och kommunikationen förenklas. Med denna transparens är det varje betraktare som är de granskande instanserna oavsett om det rör sig om ägare, anställda, kunder, leverantörer eller konkurrenter. Med en granskad marknad så finns några pionjärer som riktar sig till denna målgrupp, varav en, Hållbart Event Scandinavia med Hållbar Hederskod, som i dagsläget är specialiserad till mindre och medelstora företag som primär målgrupp. Hållbar Hederskod implementeras lätt i samtliga branscher som kommunikationsdokument av hållbar utveckling. Även större företag ser värdet i att använda denna för att snabbt och enkelt kartlägga och samtidigt kommunicera, externt som internt i organisationen, vad man faktiskt gör. Förbättringsplaner i hållbar utveckling tillika kommunikationsdokument används i all sin enkelhet för att kommunicera på fåtalet sidor vad man i praktiken prioriterar i sin hållbara utveckling. Genom att man deltar i exempelvis Hållbar Hederskod, med enkel checklista, erhåller man också i retur ett öppet samlat kommunikationsdokument, som är enkelt att förstå för anställda, leverantörer, kunder, ägare eller andra intressenter.

Slutsats Granskning kontra Transparens
Med vårt snabbt kommunicerande samhälle idag, med tanke på sociala medier och enkelheten att kommunicera, så finns transparens i vårt samhälle. Det positiva som negativa kommuniceras via intressenter som är den största påverkaren vad gäller ett varumärkes hållbara utveckling. Uppvaktar man de snabba kommunikatörerna med transparenta dokument så har de svårare att hitta fel, och dålig pr blir därför svår att få, om man inte själv redan kommunicerat det genom att stå för det man praktiskt gör med transparens. Med transparens minimeras också risken för att bli uppfattad som ambassadör för ´greenwash´.

Är jag helt fel på det? Skriva gärna dina tankar och idéer nedan så vi tillsammans kan hjälpas åt!

/Thomas Persson, Hållbart Event Scandinavia med Hållbar Hederskod