Granskning kontra transparens… (certifieringar/märkningar kontra öppna dokument?)
av Thomas Persson
Idag erbjuds ett stort antal olika märkningar och certifieringar som företag och organisationer kan ingå för att få en status som leverantör, kund eller annat. Väldigt många mindre och medelstora företag och organisationer känner sig bortglömda här – då då alternativ som finns är väldigt kostsamma eller tidskrävande processer. Hur ska ovan nämnd målgrupp kommunicera det de gör hållbart ekonomiskt om det krävs dyra granskande instanser för dessa?
Certifieringar och märkningar
Många företag idag använder sig av certifieringsmodeller och olika märkningar, såsom miljömärkningar och annat vilket jag tycker är beundransvärt. Det är väldigt viktigt att det finns dessa instanser som uppmuntrar till ditt företags eller organisations ansvarstagande. Dessa modeller kräver att instanser granskar all dokumentering. Många har berörts av företag och organisationer som certifierat sig eller ingått någon märkning för någon produkt. Man har antingen varit med i processen själv eller så har någon kollega varit delaktig. Detta göra att man enkelt kan kommunicera certifieringen vid namn eller en märkningen vidare för att bygga sitt varumärke kring de benämningarna.
Vet kunden vad cerifieringen eller märkningen betyder?
Vad är det kunden eller intressenter frågar efter?
Vad händer då om man får en motfråga, av exempelvis en kund, om vad märkningen eller certifieringen innebär?
En smart säljare hade i dessa fall gått tillbaka till certifieringsdokumenten eller letat febrilt efter den kollega som varit delaktig för att komma tillbaka med ett svar till kunden. Nu har säljaren löst problemet och kommer tillbaka till kunden. Kunden svarar inte. En konkurrent får uppdraget pga deras säljare kunde kommunicera direkt. Hur kan det bli som ovan?
I all sin enkelhet istället för att luta sig tillbaka på en väl genomarbetad certifiering, visade ovan konkurrent i praktiken det de gör med hjälp av ett kommunikationsdokument för att möta kundens faktiska behov vad gäller upphandlingen.
Öppna dokument (transparens)
Genom att kartlägga och kommunicera sin hållbar utveckling i ett öppet dokument ökar förståelsen, och kommunikationen förenklas. Med denna transparens är det varje betraktare som är de granskande instanserna oavsett om det rör sig om ägare, anställda, kunder, leverantörer eller konkurrenter. Med en granskad marknad så finns några pionjärer som riktar sig till denna målgrupp, varav en, Hållbart Event Scandinavia med Hållbar Hederskod, som i dagsläget är specialiserad till mindre och medelstora företag som primär målgrupp. Hållbar Hederskod implementeras lätt i samtliga branscher som kommunikationsdokument av hållbar utveckling. Även större företag ser värdet i att använda denna för att snabbt och enkelt kartlägga och samtidigt kommunicera, externt som internt i organisationen, vad man faktiskt gör. Förbättringsplaner i hållbar utveckling tillika kommunikationsdokument används i all sin enkelhet för att kommunicera på fåtalet sidor vad man i praktiken prioriterar i sin hållbara utveckling. Genom att man deltar i exempelvis Hållbar Hederskod, med enkel checklista, erhåller man också i retur ett öppet samlat kommunikationsdokument, som är enkelt att förstå för anställda, leverantörer, kunder, ägare eller andra intressenter.
Slutsats Granskning kontra Transparens
Med vårt snabbt kommunicerande samhälle idag, med tanke på sociala medier och enkelheten att kommunicera, så finns transparens i vårt samhälle. Det positiva som negativa kommuniceras via intressenter som är den största påverkaren vad gäller ett varumärkes hållbara utveckling. Uppvaktar man de snabba kommunikatörerna med transparenta dokument så har de svårare att hitta fel, och dålig pr blir därför svår att få, om man inte själv redan kommunicerat det genom att stå för det man praktiskt gör med transparens. Med transparens minimeras också risken för att bli uppfattad som ambassadör för ´greenwash´.
Är jag helt fel på det? Skriva gärna dina tankar och idéer nedan så vi tillsammans kan hjälpas åt!
/Thomas Persson, Hållbart Event Scandinavia med Hållbar Hederskod
Thomas Mogren 